Idag skall jag berätta om den fluffiga angorakaninen som främst andvänds för deras ull. Kaninrasen angora uppstod redan på 1300-talet när engelska munkar blandade ihop olika korthåriga raser. Det var fransmännen som först kom på att man skulle börja tillverka ull från angoran. I mitten på 1700-talet började man altså hålla kaninen på farmar i Frankrike. Kaninens päls är otroligt varm och en stickad tröja i 100 % angoraull kan man ha direkt mot kroppen utan att det killar eller sticks. Angorakaninen är oftast albino, vit med röda ögon, men madagaskar och egerngrå är oxå vanliga färger. En angorakanin växer sig ganska stor och kan väga ända upp till fyra kilo. Vissa tycker att angoran inte är något keldjur och att ullen tovar ihop sig om man håller på med dem. Detta är dock inget själ att utesluta dem som keldjur. Angora kaninen behöver mycke pälsskötsel och passar sig nog bästa till någon som är mycket kaninvan. Rasen MÅSTE klippas var 90:e dag och får inte bli blöt i pälsen. Om ullen tovar ihop sig kan kaninen faktiskt dö.
